torsdag 17 september 2009

Att missuppfatta en SYVkonsulent

Jag sitter med en av mina kollegor och några av våra nior och äter lunch. Skolan har hyrt in en SYVkonsulent varannan vecka för att ha samtal med eleverna inför deras gymnasieval.SYV-konsulent? Ska det var ett bindestreck eller inte? Och vad hände med SYOkonsulenterna? Det var vad jag hade att prata med när jag gick i skolan. SYO. Och nu är det SYV. Har det gått från orientering till vägledare möjligen? Inget jag har kollat. Sitter bara här och spekulerar... inget speciellt vetenskapligt beteende. Åter till ordningen.

Jag sitter alltså och pratar över skollunchen med mina nior som alla tre har bokat in sig för samtal hos vår SYV den här veckan. En har just kommit från ett sådant möte. Hon är lite upprörd. "Han sade att jag inte passar för universitet! Att jag inte ska gå där. Det kan väl inte han bestämma?!" Jag och min kollega höjer på ögonbrynen för vi har inte fått intrycket av vår SYV att detta är något han skulle kunna vräka ur sig."Nej, men det kan han väl inte ha sagt?" Men det hade han tydligen visst det. Dagen efter råkar jag och samma kollega sitta med samma, möjligen okänsliga, SYV och äta en snabb middag innan föräldramötet och då passar jag på att fråga vad som egentligen hade utspelat sig. Han minns vår nia mycket väl. Hon hade pratat om sina framtidsplaner och han hade berättat vilken studieväg hon i så fall skulle behöva gå. När vidden av det hela gick upp för henne hade hon med eftertryck sagt att hon hatar att plugga och hatar skolan. Vår SYV: "Men då kanske universitetet inte är något för dig i alla fall?"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar