torsdag 31 december 2009

Jullov II

...'tis the season to be jolly. Fa la la la la la la la LA!

Jodå, Jullovet går ganska bra. Jag har börjat sova senare på morgnarna och liksom...slappnar aaav. Inte en känsla som direkt pockade på mot slutet av terminen.

Dessutom har jag blivit dagvill. Och DET är ett tecken på lov! Annars går man omkring och håller reda på vilken exakt vecka, dag och lektion det är!

... om man inte är så förvirrad som jag. Kanske bäst att vara ärlig. Jo, de flesta lärare har sådan benkoll under terminernas gång. Själv kan jag vara lite tveksam inför vilken lektion som kommer härnäst. Står där och undrar vilken klass som snart kommer att uppenbara sig på min tröskel och i så fall vilka böcker jag då borde plocka fram och vilket kapitel vi egentligen höll på med förra gången. Om vi nu hade någon bok då...? Kanske borde jag kolla mina pappershögar?

MEN det jag har koll på är i alla fall vilken vecka och vilken dag det är. Helt säkert! I alla fall vilken dag. Veckorna kan också vara lite ... inte helt lätta att hålla ordning på. Men vilken veckodag det är kan jag praktiskt taget sätta pengar på! I alla fall när det är fredag, för då är jag ledig. Men när det är lov kan även denna sista högborg av säkerhet kännas lite skakig. Som alldeles nyss.

Jag har varit på middag och bio med maken (mamma satt barnvakt) ikväll. När vi kom hem slog jag mig ner här framför datorn för att kolla lite uppdateringar. En av mina hjältemammor skrev i sin blogg hur hon fixar med Nyårsmat. Och då slog hjärnkoman på!

Det började med att jag tänkte att det var lite konstigt att fixa med den idag, dagen före... "vänta nu...visst är det dagen före? Tänk vad lustigt det vore om... det faktiskt vore Nyårsafton... ÄR det Nyårsafton!!! Nej, det kan det väl inte..." Jag satte markören över klockan längst ner till höger på datorn och vilket datum kom upp? 31 december 2009!!!!!

"Det ÄR Nyårsafton!!!! Och herregud! Har vi missat...hur kunde vi missa det?!!! Och MAMMA! Hon ställde upp och var barnvakt just ikväll utan att säga ett ord om att det är NYÅRSAFTON!!! Stackars Stiiig (hennes särbo)!!! Stackars mamma!" ......

Så sänkte sig plötsligt stillheten när hjärnkapaciteten slog på igen och jag insåg att klockan hade blivit över midnatt och att det då naturligtvis hade blivit den 31 december. Visst, Nyårsafton förvisso, men väldigt tidigt på Nyårsafton. Än fanns det alltså tid att handla mat, skicka hem mamma till sin man och ladda för fyrverkerishow på vindsbalkongen.

Dagvill. Jullov. Tack och lov!

lördag 26 december 2009

Jullov

När jag nu loggar in för att skriva lite så ser jag hur länge sedan förra inlägget skrevs. Det om något är ett tecken på hur de sista veckorna på terminerna ser ut för oss högstadielärare. De går fort och det är MYCKET att göra! Men jag har varit med om värre sista veckor.

Just denna termin startade vi en tradition som jag lovar att vi kommer att hålla fast vid från och med nu. Lugnare korridorer och lärare har vi väl aldrig haft just den tiden! Vi lade in en vecka med "elevens val" precis innan avslutningsdagarna (istället för att ha en timme varje vecka) där vi erbjöd olika grupper: Skoltidning, Julshow, pepparkaksbak med matte, idrott, Bild&slöjd, mm och så pysslades det med detta. Inga vanliga lektioner, inga bråk startade ev ren leda och utmattning, betygen satta. Ren julefröjd!

Jag hade hand om julhowen så visst hade jag fullt upp men det var KUL! Och julshow blev det! Vi spelade upp på avslutningsdagen och det gick bra! Ungarna hade kommit på grundmanus själva, målat fina kulisser och övat julsånger. I en perfekt värld hade jag velat haft mer tid på mig för att hinna coacha sångnumren lite men vi hade bara 4 1/2 h per dag så det hanns inte med. Allt jag hann var att stryka ett helt omöjligt (pga tondövhet) solo men det fick jag lida för. Killen som är kär i soloaspiranten invände en hel del (vilket var rörande i sig eftersom vem som helst kunde höra att framträdandet var ren katastrof) men jag var obarmhärtig! Lite "Idol" känsla där ett ögonblick.

Så Julterminen avslutades på bästa möjliga sätt detta år - förutom på en punkt. Absolut sista dagen på jullovet hade komunnen gett direktiv att det skulle vara en "riktig" skoldag med lunch.
Eftersom vi hade haft svårt att uppskatta hur lång tid julshowen skulle ta så satt vi där plötsligt med 6 klasser utan något att göra i en timme innan vi fick gå på lunch! Samling i klassrummen och betygsutdelning innan hemgång hade varit perfekt! Men nu var det alltså inte tillåtet. Hur beslutsfattarna på kommunnivå tänkte i just detta ärende kommer jag aldrig att förstå. Vad jag däremot förstår är att ingen av dem inser hur det funkar på en skola på avslutningsdagen!

Vad vi gjorde?
Jag och mina två medmentorer för niorna tog in våra ungar i datasalen och lät dem spela dataspel! Resten av året är vi på dem som iglar om att de absolut INTE får spela dataspel (närmare bestämt "Counter Strike" ) när de är i datasalen så var detta en Stor Hit! Timmen flög iväg och jag och mina kollegor hoppas att kommunen är nöjda med oss!

Och NU: Tre veckors JULLOV!



onsdag 16 december 2009

Betygsättarbränsle


Det tog många fler timmar än jag trodde att ordentligt gå igenom underlaget för mina betyg den här terminen. Som tur var hade jag utmärkt betygsättarbränsle hemma: en oslagbar kombination av Tomteskum och Cheez Cruncherz!
...den skålen får jag ha ifred.


tisdag 15 december 2009

Makt

Här sitter jag - sprängfull av Makt.

Inget överflöd av pengar precis. Ingen direkt karriär att skryta med.
Någon mansslukerska är jag inte heller ...längre.

Men Makt har jag. Här, framför min dator, sitter jag och använder den för fullt.

Betygen ska vara satta imorgon.

onsdag 9 december 2009

Det är mycket innan Jul

Bloggen ligger praktiskt taget nere de här sista veckorna eftersom ...det snart är Jul! Jag menar inte att jag är upptagen av kakbak och julstädning (I wish!). För oss språklärare innebär det att man måste läsa, skriva, bedöma, läsa mer, sätta betyg och ordna med annat som måste ske de sista skälvande dagarna innan Jullovet sätter in. Det blir...hektiskt.

Jag inser att det tar en massa mer tid än jag hade tänkt mig att gå igenom och bedöma de sista uppsatserna och jag känner ett helt annat medlidande med de ungar som inte hinner göra läxan till inlämningsdagen!

Förlåt alla hårda ord, kära elever! Förlåt mina obönhörliga krav på att lämna in uppgifter i tid! Förlåt för min kadaverdisciplin ... hrm, eller strävan efter något liknande i alla fall. Och slutligen; ett stort TACK, från djupet av mitt hjärta, för att ni inte läser den här bloggen!

söndag 6 december 2009

Juletid och morgonfrid


Härom veckan sade en av killarna i nian: "När ska du börja julpynta i klassrummet då?"Jag gick genast åstad och skaffade fram lite julstjärnor - till att börja med. Det är en fin vy att mötas av när jag kommer in i klassrummet på morgonen, innan ljusrör och tonåringar.

torsdag 3 december 2009

Avslöjande bilder

Ordning och reda! Här har jag min fina hylla med alla mina organiserade papper. Imponerande, eller hur?

...och så har vi samma klassrum, vid samma tidpunkt, endast två meter åt höger!


Och ska vi ändå dra fram mindre smickrande saker i ljuset så får jag väl erkänna att jag inte är den bästa förebilden för vår godisfria (nåja) skola.

När rejäl lakrits kommer i min väg så kan inte vilda hästar få mig att styra mot riskakorna!
Men jag låser dörren till klassrummet.

Dagens skörd & ett brandtal

Under en och samma lektion nu under eftermiddagen samlade jag in 3 mobiltelefoner (som det knappades på under genomgången) och tre mössor. Tre av varje. På en lektion.

Att sms:a eller fibbla med annat på mobilen under lektionen är för mig samma sak som att syssla med annat än det man ska. Lyssna, jobba, skriva... t.ex. Alltså plockar jag blixtsnabbt och hänsynslöst på mig mobiler som är framme och stoppar i egen ficka innan eleverna ens har uppfattat att jag befann mig i den delen av klassrummet. Ja, det är inte så att jag är speciellt tyst och smidig. De är bara helt försjunkna i vad det nu är för livsviktigt som för tillfället pågår i den älskade mobilen. Varje gång en mobiltelefon glider ner i min ficka förundras jag över hur någon tänkande varelse som är så kär i sin ägodel olovandes kan ta upp och vifta med den om en klasskamrat just blivit av med sin två minuter tidigare av samma anledning!

Alltså: mobiltelefonregeln - inga problem. Count on me!

Mössorna däremot... det är en ren plåga för mig! Jag gör det för att jag måste. Jag gör det för att "vi" har bestämt på skolan att detta är regeln. Och vi måste alla ha samma regler. Jag håller på att bli galen av att hålla efter mösshelvetet! Och därför gick jag igång lite efter att ha läst en rapport från ledningsmötet där man hade pratat om att eleverna har ytterkläder på sig i klassrummen (och att dessa kläder dras med ner i matsalen). Skrev ett mail.

"Idag undrade arbetslaget om varför det inte skett en slutgiltig revidering av trivselreglerna. Vi hade ju kommit överens om att eleverna skulle få ta bort mössregeln tillsammans med ev andra ändringar. I min mening måste detta ske innan Jullovet eftersom det lovades hända efter höstlovet. Dessutom har vi faktiskt jobbat seriöst i klasserna med en utvärdering och förslag till revidering av dessa regler.
Jag vet inte vad uppgiften grundar sig på att det är "snarare en regel än undantag att några elever har på sig ytterkläder på lektionerna". Jag efterlever ytterklädsreglerna så att jag blir blå i ansiktet varje dag, varje lektion och flera gånger varje lektion! Jag har 9 års lärarerfarenhet och 95 p i engelska men står i alla fall och spenderar en alldeles för hög procent av mina lektioner med att tjata mössorna av ovilliga elevers huvuden! Om och om igen. Detta gör mig vansinnig snart! Av lojalitet till regeln (tvärs emot framtidsforskares rön och mina egna åsikter) står jag där och tjatar men jag orkar inte mycket längre! Det känns ovärdigt min yrkesesroll och min passion för att undervisa och utveckla mina elevers språkkunskaper att lägga så här mycket energi och tid på en sådan ickefråga. I min mening ser jag rent löjlig ut när jag återigen kräver att en elev tar av sig mössan, mitt i en föreläsning eller under ett arbetspass. Hjälp mig att snart få slippa detta!"

Enough said.

tisdag 1 december 2009

Religionskunskap för motsträviga

Vi har en elev på skolan som har en tendens att se det mesta i svart eller vitt (svårt med produktiva diskussioner...) och dessutom kan han vara ganska negativt inställd till våra lektionsidéer. Visst, det håller oss alerta och han har i övrigt många begåvningar och är fantastisk på många sätt (bl.a. uppskattar jag, åtminstone ibland, hans helt galna humor). Men ibland blir man bara trött och säger prompt åt honom att "Nu ska du bara göra det här!!!"

Idag var det dags för vår SO-lärare att ta till detta djupt pedagogiska grepp. Eleverna skulle läsa om världsreligionerna. Länkar fanns att klicka på som ledde till en introduktion till varje religion. Eftersom vår elev är djupt kristen så ville han först inte alls läsa om några andra religioner. Hans åsikt var att detta förmodligen var en av SO-lärarens absolut sämsta lektionsplaneringar sedan årskurs sex. Men SO-läraren insisterade. "Nu läser du texten om budhismen!" - klick - motvillig läsning. "Nu läser du om Islam!" - klick- ...och så fortgick det med muttrande protester mellan klicken. SO-läraren hade sett till att han väntade med sidan om kristendomen till sist, som en sorts belöning. Eller som en garanti för genomförd uppgift kanske? "Och NU får du läsa om Kristendomen! Din religion! Varsågod!" Den motsträviga religionsstudenten såg äntligen ljuset i slutet av tunneln och klickade lättat på den sista länken.

De kreativa krafter som låg bakom just denna webbsida hade plockat fram en gammal punkhit som tema och smällt upp titeln tvärs över startsidan i stora bokstäver.

HÄNG GUD!!!

Och därmed var SO-lektionen över för dagen för just den här eleven.