Avslappning för bångstyriga

Idag ledde jag avslappning i aulan. Vi har ju en MÅ-BRA vecka på skolan. Avslappning lät lite som en självklar punkt på listan. Så jag lånade en CD från vår underbara skolsköterska. Den har ett spår med muskelavslappning. En sån där lugn musik och en lugn röst som guidar en genom en avslappning kroppsdel för kroppsdel. Muskelavslappning har inte många tonåringar ägnat sig åt så där speciellt organiserat. En del plockar vi ner från väggarna dagligen och försöker placera på stolar här och där så visst behövdes det en lite avslappningssession. Vad som däremot absolut INTE behövdes var de affirmeringar som plötsligt började komma från den lugna rösten efter det att en inledande avslappningsguidning genomförts.

Just den första klassen som kom har många medlemmar som har riktigt svårt att se någon anledning att prioritera skolan, att fokusera i klassrummet, att göra läxor och vilket annat arbete som helst för att gå framåt i sin utveckling. Det är en daglig kamp för oss lärare (och föräldrar) att vinna över dem till ljuset. En DAGLIG kamp! Mitt i brinnande utvecklingssamtalstid är denna kamp t.o.m. mer aktuell än vanligt.

SÅ vad hör jag till min fasa att den lugna rösten plötsligt säger? Jo, eftersom jag har tryckt fel på någon knapp på CD spelaren har CDn börjat spela ett helt annat spår än mitt planerade och detta spår är ägnat de stackars människor som har svårt att sätta gränser och säga nej!

Mina bångstyriga elever får alltså detta till livs: "Det är OK att säga nej. Att säga 'det här vill inte jag göra just nu'. Om du säger nej till saker du inte riktigt vill så får du tid över till saker som du tycker är roligare."