Religionskunskap för motsträviga

Vi har en elev på skolan som har en tendens att se det mesta i svart eller vitt (svårt med produktiva diskussioner...) och dessutom kan han vara ganska negativt inställd till våra lektionsidéer. Visst, det håller oss alerta och han har i övrigt många begåvningar och är fantastisk på många sätt (bl.a. uppskattar jag, åtminstone ibland, hans helt galna humor). Men ibland blir man bara trött och säger prompt åt honom att "Nu ska du bara göra det här!!!"

Idag var det dags för vår SO-lärare att ta till detta djupt pedagogiska grepp. Eleverna skulle läsa om världsreligionerna. Länkar fanns att klicka på som ledde till en introduktion till varje religion. Eftersom vår elev är djupt kristen så ville han först inte alls läsa om några andra religioner. Hans åsikt var att detta förmodligen var en av SO-lärarens absolut sämsta lektionsplaneringar sedan årskurs sex. Men SO-läraren insisterade. "Nu läser du texten om budhismen!" - klick - motvillig läsning. "Nu läser du om Islam!" - klick- ...och så fortgick det med muttrande protester mellan klicken. SO-läraren hade sett till att han väntade med sidan om kristendomen till sist, som en sorts belöning. Eller som en garanti för genomförd uppgift kanske? "Och NU får du läsa om Kristendomen! Din religion! Varsågod!" Den motsträviga religionsstudenten såg äntligen ljuset i slutet av tunneln och klickade lättat på den sista länken.

De kreativa krafter som låg bakom just denna webbsida hade plockat fram en gammal punkhit som tema och smällt upp titeln tvärs över startsidan i stora bokstäver.

HÄNG GUD!!!

Och därmed var SO-lektionen över för dagen för just den här eleven.