Satt inne i datasalen med en nia häromdagen. Samma nia som på tisdagsförmiddagar har en extra lång lektion. Under denna lektion har vi en handfull (nu menar jag ett antal som får plats i rejält stora dasslock till händer) elever som regelbundet frågar när vi slutar, om de får rast och annat som får mig att envist och tyst upprepa för mig själv att jag VISST gör nytta i deras liv och att de VISST, EGENTLIGEN gillar att vara där.
Så tog jag alltså med dem till datasalen. Jag har startat en ny blogg. Inte som en dagbok utan som en digital arbetsplats för mig och mina elever. Den här dagen hade jag förberett ett inlägg med länkar till verbövningar. Inget piggar upp en tisdag som oregelbundna verb! Jag hade hittat några onlinetester med oändligt många verbgrupper. Där fanns att göra ett tag. Och om några mot all förmodan skulle tröttna på verbövingar så fanns det uppsatser att skriva klart. Efter det att de kommentarat arbetet med verben under inlägget. Som en instant utvärdering! Perfekt!
Det gick oväntat bra. Alla satte igång. Alla skrev och testade och skrev och pratade med varandra och testade vidare. Utan knussel.
Strax innan elevcaféet stänger vid 10 är det vanligtvis lögn i helsike att hålla många av dem kvar i klassrummet och hoppa över en rast i vanliga fall. Jag tänkte låta bli att strida om det just idag och sade till alla att de kunde ta en rast innan 10. Så att de kunde köpa något att äta.
Vad händer? Ingen tittar ens upp! Så jag säger det igen. "Varsågoda att ta rast ett tag. Det är helt OK." Fortfarande inte en enda rumpa som lättar från stolen ens för att skifta läge!
Där satt de och jobbade som tända ljus! Med verbövningar! Jag kände mig som i en science fictionfilm. The Twilight Zone! Ett parallellt universum!
I detta universum tar man inte rast. Man gnäller inte och man har absolut inte pannan mot bänken! Här inne ser jag att han som oftast är för trött att hålla i en penna några längre stunder och "bara vilar lite" nu plötsligt gör ett oändligt antal verbövningar och dessutom skriver klart sin uppsats, en hel sida i Tímes New Roman 12! I detta universum är det kul med oregelbundna verb. Och att ta rast är det absolut inte tal om!
Inlägg
VIsst är det underbart när man ser dem koncentrera sig, vara uppslukade och faktiskt effektiva. Jag blir lika glad varje gång en uppgift fängslar klassen :)
SvaraRaderaVad det handlar om, tror jag, är samma process som håller dig vaken framför dataskärmen när du knattrar och leker en natt. Till skillnad från ex. TV-skärmen som du bara passivt konsumerar ifrån. Boom! Vad smart att du hittade den pedagogiska vägen in i deras lustcentra! Grattis!
SvaraRaderaAngela: ja, det är de där ögonblicken man liksom alltid är på jakt efter. The holy Grale, på nåt sätt.
SvaraRaderaMats: Precis! Och det får mig att tänka på att jag måste dra ned på TV tiden för ungen därhemma och lägga om % mer mot datorn.Där finns det ju möjlighet till lite hjärnaktivitet.