Blablablablablabla...

Nu är jag lite splittrad. Vilken del av den här historien ska jag berätta? Det finns två. Den ena är om eleven i sig. Ett fenomen på många plan. Det är en historia med många tankar, några slutsatser och fler frågor. Eller ska jag bara ta den andra delen? En sällsynt dokumentering av en inre monolog hos samma elev. Hm.

OK ett kort intro:
Vi har hållit på sedan den allra första dagen på franskan. Hon håller på med sitt (gärna tillsammans med speciellt en annan elev) och jag försöker få henne att hålla på med mitt. Båda är vi lika ihärdiga med just dessa två aktiviteter. Ännu är relationen god. Detta även efter två "stanna-kvar-efteråt-så-vi-får-prata-samtal" och ett samtal med hennes mamma, men vi börjar bli lite trötta. Mitt mål är att få med henne på min plan samtidigt som jag bejakar hennes unika personlighet. (nej, jag fjäskar inte för någon nu, den ÄR verkligen värd att bevara trots att den är ganska opraktisk, rent akademiskt) och hennes mål är... ja, jag vet inte faktiskt. Inte att vara en fena på franska verb i alla fall. Det kan jag säga med säkerhet.

Häromveckan samlade jag in skrivböckerna för att rätta ett förhör och kolla runt lite i allmänhet. Så kom jag till just den här elevens bok.
Jag hittade aldrig något skrivet förhör (vilket jag redan visste eftersom hon aldrig skrev något när det begav sig) men jag hittade det här. Uppenbarligen från ett annat tillfälle då hon till ytan såg ut att jobba på hur bra som helst. Jag berömde henne säkert någonstans under processen för just det. Där satt hon och flitigt fyllde en hel sida i sin skrivbok. Och jag citerar ordagrant (jo, jag räknade antalet "bla"):

"bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla jag vill inte göra det bla bla bla bla bla bla när slutar vi  bla bla bla bla bla bla bla bla vous bla bla bla bla seriöst bla bla bla bla bla bla bitch bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla snart så slutar vi bla bla okey nu då åh jag är hungrig ha, ha, det funkar ju! JA! HAHA bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla Laul mer text okej Lol ha ha ha men jag jobbar inte äns we dont care  jag får nog ta och dra ut detta senare bla bla bla bla..."

Ja, vad säger man?
Kanske dags att sluta slå sig för bröstet och tycka att man är underhållande och entusiasmerande. Kanske ska man ta och damma av didaktikböckerna lite också. För att friska upp minnet. Gå en kurs. Eller nåt.

Å andra sidan, ETT franskt ord kom ner på sidan (vous)!!!  Kanske håller jag på att nöta igenom muren! Man måste ju vara positiv. Nu när man uppenbarligen inte är underhållande.